Hur väl du än sköter om din katt, så är det troligt att den blir sjuk någon gång under sin livstid. Din katt kan inte tala om var den har ont eller om något känns fel, så därför är det viktigt att du är uppmärksam på fysiska eller mentala förändringar hos din katt. Vissa delar som har med kattens hälsa att göra, men som ändå hör den friska kattens skötsel till, hittar du på sidan om kattskötsel. Där läser du om kastrering, avmaskning och vaccinationer. Denna sida inriktar sig mer på de vanligaste sjukdomar som kan drabba katter. Några av de vanligaste sjukdomarna är listade här och beskrivs med symtom och behandlingar. Ta dock alltid det säkra före det osäkra och kontakta din veterinär när din katt blir sjuk.
Skaffa en försäkring till din katt!
Även om du ”bara” har en bondkatt, som inte kostat dig många kronor i inköp, så är katten förmodligen en del av din familj och mycket viktig för dig. Se därför alltid till att din katt är försäkrad, annars kan du råka ut för otrevliga överraskningar när din katt blir sjuk och du måste ta den till veterinären. Om katten behöver opereras eller vårdas på djursjukhuset kan kostnaderna snabbt stiga över 10 000 kr. En veterinärvårdsförsäkring är det minsta skyddet man bör ha till sin katt. Den går in och täcker höga veterinärvårdskostnader om olyckan är framme. Kattförsäkringar kan se lite olika ut beroende på vilket försäkringsbolag du väljer, så kontrollera de olika bolagens alternativ innan du bestämmer för vilken försäkring som passar dig och din katt.
Hur man märker att katten är sjuk
Om du märker att din katt förändrats fysiskt eller mentalt och du inte kan hitta någon förklaring till förändringen är det viktigt att låta en veterinär undersöka din katt. Hur snabbt man behöver åka till veterinären eller djursjukhuset beror på kattens allmäntillstånd. En katt med ansträngd andning eller blödningar måste komma till veterinären snabbt. Är tillståndet inte akut kan du kontakta din veterinär för råd om hur du ska göra.
När du ska ringa veterinären
När du ringer veterinären frågar denne ofta om följande:
- Vilken ras, ålder och kön din katt har.
- Vilken kroppstemperatur din katt har – normaltemp är 38,0 –39,0 grader.
- Hur din katt uppträder, om den har förändrat sitt beteende etc.
- Om din katt har hosta och hur andningen är.
- Hur pälsen ser ut.
- Om din katts aptit och törst.
- Om din katt har kräkts.
- Hur din katts avföring ser ut och när din katt senast bajsade.
- Hur din katts urin ser ut och hur ofta din katt kissar.
- Hur ögonen ser ut.
- Om din katt äter någon medicin.
Anteckna gärna dessa uppgifter innan du ringer till veterinären, så kan denne snabbare avgöra om du behöver komma in med din katt.
Infektionssjukdomar hos katt
Katter är mottagliga för många olika infektionssjukdomar och en del av dem är livshotande för katten. Vissa av sjukdomarna finns det vaccin för och därför bör man noga följa de vaccinationsscheman som finns för katter. Beroende på vilket vaccin din veterinär använder ska kattungen vaccineras första gången när den är mellan 8 och 12 veckor. Ett vanligt vaccinationsschema innebär att katten vaccineras två gånger med tre veckors mellanrum och därefter en gång per år.
Kattsnuva (felin influensa) är den vanligaste virussjukdomen hos katt.
Symtom: Katten får feber, den nyser och nos och ögon rinner.
Behandling: Normalt klarar kattens immunförsvar av en influensa, men en gammal katt eller en katt med nedsatt immunförsvar kan påverka hur väl katten klarar av influensan. Vaccin finns mot kattsnuva.
Kattpest är inte lika vanlig som kattsnuva, men sjukdomen är mycket allvarligare. Kattpest kan ta död på en kattunge eller en ung katt på några timmar.
Symtom: Första symtomen är kräkningar och diarré. Katten blir snabbt uttorkad och kan i värsta fall dö.
Behandling: Kattpest behandlas med intravenös vätsketillförsel. Vaccin finns mot kattpest.
Parasitsjukdomar hos katt
Kattloppor är en av de loppor som angripa katten. Det finns även andra lopparter som kan angripa en katt, bland annat fågelloppor och igelkottloppor.
Symtom: Katten kliar sig intensivt och biter i huden för att stilla klådan. Efter en tid kan katten få loppallergi. Detta drabbar ca 10% av de kattor som haft loppor en längre tid. Symtomen på loppallergi är stark klåda, håravfall och hudförändringar.
Behandling: Loppor behandlas med speciella loppmedel. Loppmedel finns i form av spray, kräm, schampo och lopphalsband. Vänd dig till närmaste apotek för att få råd om lämplig behandlingsmetod.
Fästingar angriper ofta utekatter fästingar. Vissa katter verkar vara mer utsatta än andra. Fästingen är lätt att upptäcka när den väl sugit blod. Då ser den ut som en liten grå ärta. Så snart man upptäcker att katten har en fästing ska man plocka bort den. Gör till en vana att gå igenom kattens päls när den varit ute under vår, sommar och höst, för att snabbt upptäcka om den har fästingar. Fästingen kan orsaka hudirritation och kan även smitta katten med borrelia eller erlichia som kan göra din katt sjuk.
På apoteket finns receptfria preparat som kan användas för att förebygga fästingbett. Läs noga på förpackningen eftersom vissa preparat inte är lämpligt för unga eller sjuka katter.
Öronskabb drabbar nästan varje utekatt någon gång under kattens liv. Öronskabb orsakas av ett litet kvalster som sätter sig i hörselgångarna.
Symtom: Katten skakar mycket på huvudet och kliar sig i eller bakom öronen. Inne i örat syns en brunsvart beläggning.
Behandling: Misstänker man att katten fått öronskabb, måste man göra ett veterinärbesök. Veterinären kontrollerar i ett mikroskop om det rör sig om öronskabb. Behandlingen består av örondroppar som veterinären skriver ut recept på. Man måste under behandlingstiden göra rent kattens öron dagligen.
Inälvsmask får de flesta katter någon gång under sin livstid. När katten äter smittade bytesdjur kan den få i sig olika typer av inälvsmaskar.
Symtom: I vissa fall märks ingenting på katten. Men kattungar som är svårt angripna av mask kan vara slöa, få diarré och svullna magar. Andra symtom kan vara livlös päls, viktminskning och dålig kondition. Det händer också att katter kräks i samband med att de drabbats av mask. Ibland är kattens blinkhinnor synliga när katten fått mask.
Behandling: Genom att regelbundet avmaska sin katt kan man undvika att de får svåra problem av maskangreppen. Apoteket säljer olika maskmedel för katter. Fråga där om råd om lämpligt medel för just din katt.
Ögonproblem hos katt
Kattögat har ett ”tredje” ögonlock, den s.k. blinkhinnan. Den sitter i inre ögonvrån och smörjer och skyddar ögonen. Är det tredje ögonlocket synligt i ena ögat kan det bero på en skada i just det ögat. Är båda blinkhinnorna synliga kan det bero på att katten lider av uttorkning, infektion eller stress. Om katten har fått mask, kan också blinkhinnorna vara synliga. Sök veterinär vid tecken på ögonsjukdomar, eller om blinkhinnorna är synliga.
Tandsten
Katter kan drabbas av tandsten, och hur mycket som bildas är individuellt. Tandsten kan så småningom göra att katten drabbas av tandlossning. Det är svårt att själv se om katten fått tandsten, men vid den årliga vaccineringen kan veterinären titta på kattens tänder för att se om man behöver åtgärda tandstenen. Man kan förebygga tandsten hos katt genom att låta katten äta torrfoder. Att borsta tänderna på katten är också ett bra sätt att förebygga tandsten, men detta kan vara mycket svårt om inte katten är van vid tandborstning från början. Har katten redan mycket tandsten får veterinären söva katten och ta bort tandstenen med ultraljud, eller genom att manuellt skrapa tänderna.
Kräkningar & diarré
Kräkningar och diarré är inga sjukdomar i sig, men kan vara ett symtom på en sjukdom hos katten. Vissa katter kräks när de ätit för fort. Det är också vanligt att katter kräks upp hårbollar. Diarré kan också drabba katten om den fått i sig dålig mat etc. När det gäller kräkning och diarré får man gå efter kattens allmäntillstånd. Kontakta veterinär genast om katten kräks och samtidigt har förstoppning, eftersom det då kan vara frågan om hårbollar som fastnat i mag- tarmkanalen på katten. Om katten är allmänpåverkad eller om kräkningarna är blodblandade ska veterinär genast kontaktas. Vid diarré ska man kontakta veterinär om diarrén är blodblandad eller om allmäntillståndet hos katten är påverkat. Annars kan du försöka att bara ge katten vatten upptill ett dygn så att magen för lugna sig. Sedan kan du försiktigt pröva att ge välling, kokt fisk eller morotspuré.
Viktminskning
Viktminskning hos katt är ingen sjukdom, men kan vara ett symtom på sjukdom hos katten. En katt som minskar i vikt utan att du kan hitta någon förklaring till viktminskningen, ska alltid undersökas av veterinär eftersom det finns en mängd olika sjukdomar som kan orsaka att katten minskar i vikt.
Ökad aptit
Det är svårt att avgöra vad som är normal aptit hos en katt, men en plötslig aptitökning kan ha medicinska orsaker och därför kan det vara bra att låta en veterinär undersöka katten om den får ökad aptit. En plötslig aptitökning kan bland annat bero på:
- Diabetes
- Sköldkörteltumör
- Njurfel
- Pankreatit (sjukdom i bukspottkörteln)
- Maskangrepp
Ökad törst
Ökad törst, speciellt hos äldre katter, är ibland ett tecken på att något är fel. Om du inte hittar någon rimlig orsak till att din katt plötsligt dricker mer än vanligt, ska du kontakta veterinären.
Urinvägsproblem
Om din katt verkar ha problem när den kissar, ska du också kontakta veterinären. Urinvägsinfektioner och blåskatarr kan drabba katter och om infektionen inte behandlas kan den sprida sig till njurarna och bli livshotande för katten. Ett annat urinvägsproblem som främst drabbar hankatter, är urinsten. Urinstenar kan fastna i urinvägarna och orsaka stopp som kan vara livshotande för katten.