Katterians blogg

I helgen har jag och min dotter besökt en kattutställning i Borås. Detta var mitt första (men absolut inte sista) besök på en kattutställning. Jag har fortfarande ingen bild av hur själva bedömningen av katterna går till, eftersom det inte verkade pågå någonting sånt när vi var där. Men jag fick åtminstone se många olika raser som jag aldrig sett live förut. Och jag fick framförallt se och känna på Cornish Rex. Tack till det trevliga paret som villigt svarade på frågor och berättade om sin katt. Och för att jag fick känna på den underbara pälsen. Innan trodde jag att jag ville ha en Cornish Rex, nu vet jag att det är den rasen jag vill ha, om och när det blir en ny katt i huset. Nu har jag också med egna ögon sett skillnaden på Cornish och Devon Rex och det var större skillnad än jag trott.

Nästa gång det blir en kattutställning i närheten ska jag förbereda mig bättre och ha med kameran så att det kan bli lite fina kattbilder också.

Expressen har, som många av er säkert redan vet, en egen avdelning för husdjur. Hittade idag ett bildspel där man skulle få lära sig vad kattens olika jamanden betydde. Så här stod det: “En katt som jamar med ett utdraget i-ljud signalerar att något är fel. Det blir särskilt tydligt om katten har ont. Om katten vill ha något är det a-ljuden som blir utdragna. Katten visar att den är frustrerad eller ledsen om du hör ett utdraget u-ljud i jamandet.”

Min Zappa stämmer tyvärr inte alls in i mallen, för han jamar inte med ett mjau så ofta. Mer uuujau, eller kurrjau… Men det hade dom tyvärr inte förklarat.

Visst ligger det väl något i att olika jamanden betyder olika saker, men jag tror det är mycket mer individuellt. Man märker när katten är frustrerad eller som när Zappa vill tala om att vi ska ge honom mat eller vatten: Då är det ett kort, högt jamanade JAU…

Jag har ju tidigare skrivit om kattprylar som jag tycker är onödiga, fåniga och helt enkelt helt värdelösa för katterna. Men det finns faktiskt prylar som kanske inte är helt nödvändiga men som fungerar bra. Tänkte jag skulle skriva lite om sådana prylar också.

När vi nu renoverat vårt hus och lagt in ett snyggt, svindyrt trägolv i de nyrenoverade rummen och även i köket, så är det inte så kul att ha matskålarna direkt på trägolvet. Speciellt inte som vår lilla Zandrama alltid ska lyfta ut maten ur matskålen innan hon äter den. Jag har tidigare testat med vanliga tallriksunderlägg, men det låg aldrig på plats och matskålarna var jättelätta att flytta, så halva tiden stod inte skålarna på underlägget ändå. Men nu var jag tvungen att hitta en ny lösning. Och jag hittade den. Ett jättebra underlägg i silikon. Jag köpte mitt på nätet från Posh Dogs. Det tog bara ett par dagar innan jag kunde hämta paketet, bra jobbat!Egentligen säljer de hundprylar, men det här underlägget passar både hundar och katter. Kan varmt rekommenderas.

Praktiskt underlägg

Vi har precis renoverat vårat hus. Med inhyrda snickare gick arbetet snabbt. Visserligen har det blivit en hel del förändringar. Allt i köket är utbytt, men diskbänk är på samma plats, köksbord står ungefär där det alltid stått. Men katterna trilskas! Gamla regler gäller tydligen inte längre. Speciellt Zappa måste testa varenda gräns. Han som så självklart vet att han inte får vara på diskbänken, måste gång på gång upp där och se vad som händer. Köksbordet måste också besökas ett antal gånger. Precis som om han måste testa igen vilka regler som faktiskt gäller. Samtidigt är det ganska positivt att gamla regler inte gäller, eftersom det var en hel del regler vi hade som katterna fullständigt struntade i. Att man inte fick klösa på dörrposterna t ex. Nu har vi inte så många dörrposter kvar, mer större öppningar, men vi var lite skraja för att katterna skulle gå lös på vartenda hörne vi hade. Än så länge får väggarna dock vara ifred, peppar peppar.

Min svärmor samlar på katter! Eller så är det katterna som samlar på henne. Hela traktens hemlösa katter verkar veta vart de ska ta vägen för att få ett nytt hem. Jag misstänker att även svärfar har ett finger med i spelet…

Först var det den röda katten Sigge som flyttade hem till dem. En dag traskade han bara in i deras hus och där blev han kvar. Ingen gjorde anspråk på honom, och ingen verkade sakna honom. Så han blev helt enkelt kvar. Hur länge han bodde där kommer jag inte riktigt ihåg. Mitt främsta minne av honom var att man fick akta hälsenorna eftersom han anföll bakifrån när man minst anade det. En dag försvann han bara och efter ett tag såg svärmor och svärfar honom i ett annat hus några kilometer bort. Helt plötsligt hade han hittat ett annat hem.

Sen var det Majsan som hittades övergiven och hungrig i ett sommarstugeområde. Hon stannade inte speciellt länge, efter ett tag lyckades ägarna spåras. Först visste de inte om de ville ha tillbaks katten, men barnen ville visst ha henne och så blev de av med henne.

Tredje gången var det en grannes katt som blev misskött och som flyttade in. Doris var en liten misstänksam kattmadam som tyvärr dog efter ett tag.

Nu har fjärde katten flyttat in. Även han hittades övergiven, smutsig och hungrig i ett sommarstugeområde. Han var inte så pigg när svärföräldrarna tog sig an honom, men efter god omvårdnad, avmaskning och behandling mot skabb och diarré är han nu på banan igen. Och han är så himla vacker. Han kallas för Nisse Obama av mina svärföräldrar, men vi kallar honom kort och gott för presidenten.

Presidenten