Ur Borås Tidning den 3 februari 2007
“Det sitter två skräckslagna katter längst in i buren. Bägge tittar ängsligt in i filmkameran. Den ena katten lägger sina framtassar runt halsen på den andre. Som ett slags skydd. Eller kanske för att trösta. Men det hjälper föga.”
Snaran dras åt allt hårdare runt den smala halsen och så hänger han där plötsligt i taket på buren. Sprattlande och skrikande på hjälp rinner livet långsamt ur honom. Mycket långsamt.
Detta låter som en ond mardröm, och man skulle önska att det vore det. Men tyvärr är det verklighet för hundratusentals katter och hundar i flera asiatiska länder. Tortyren av djuren pågår just nu och har gjort det under många år.
Journalisten Manfred Karreman avslöjade tillsammans med The Humane Society den vidriga handeln med katt- och hunskinn som pågår runt om i världen. Teamet fokuserade sin undersökning på Kina, Thailand, Filippinerna och Korea. De besökte lokala slakthus och såg hur djur infångades och transporterades till slakthusen. De besökte också auktionshus i Europa där katternas och hundarnas skinn senare såldes.
På Filippinerna besökte teamet bland annat ett slakhus som dödade och flådde cirka 100 katter om dagen. En del av katterna var vildkatter, men de flesta var husdjur som stulits och sålts för ett par kronor. Katterna infångades och slängdes i säckar och kördes sedan till slakthusen, en resa som kunde vara flera timmar, uten vare sig mat eller vatten.
1996 fastställde det filippinska jordbruksministeriet att det var tillåtet med kattslakterier, så länge som slakten genomfördes på ett humant sätt. Men i verkligheten är omständigheterna vidriga. Katterna hängs till döds, en efter en i smala ståltrådar, medan övriga katter väntar på sin tur. Katterna trängs i små burar och en del försöker förgäves fly, medan andra är helt paralyserade av skräck.
Enligt Animal Protection Network är Kina ett av de allra värsta länderna i Asien när det gäller slakt av hundar och katter. I Kina föds katter och hundar i regel upp på farmer i norra Kina. Det är också vanligt att vanliga familjer håller några katter eller hundar som husdjur. När vintern kommer dödar de sina djur och säljer skinnen på marknaden. Katterna avlivas genom hängning eller dränkning. Det är heller inte ovanligt att djuren flås levande. Överlag används mycket grymma metoder vid avlivning av djuren. Vanliga metoder är hängning, dränkning, slag mot huvudet, knivsnitt i ljumsken så att djuret förblöder.
Att denna grymma slakt kan fortgå beror till stor del på den efterfrågan som finns på produkterna här i västvärlden. Av djurens pälsar tillverkas jackor, kappor, fällar eller leksaksdjur. Skinnen bereds och används till trumskinn, golfhandskar och andra skinnprodukter. Bland annat Tyskland, Frankrike och Italien är stora uppköpare av kattskinn och pälsar. Även i Sverige finns det kattskinnsprodukter. Det är svårt att veta hur mycket som kommer in i Sverige, eftersom produkterna är ommärkta. Men i Stockholm finns en butik som säljer leksaker gjorda av kattskinn.
Den grymma hanteringen av djur i de asiatiska länder beror till stor del på den låga status som djuren har här. De djur som infångas behandlas mycket illa. De får varken mat och vatten. Att man just hänger katterna beror på att det inte skadar pälsen.
I Korea är katter mycket illa ansedda. Hatet mot katter är djupt rotat, man tror fortfarande att katter lever för att skrämma människor och sprida sjukdomar. Det finns nästan inga katter som hålls som husdjur i Korea. Man äter inte kattkött i Korea, men man anser att katten utgör grunden till olika elixir, som kan bota sjukdomar. Ibland kokas katterna levande i tryckkokare. I samband med OS i Sydkorea 1991 förbjöds katt- och hundslakt. Men trots detta slaktas fortfarande hundra tusentals katter varje år. Istället för att se till att lagen efterlevs, planerar regeringen nu att göra den brutala slakten laglig igen.
Vill du läsa mer om hanteringen av hundar och katter i Asien, kan du besöka
Djurens Rätts hemsida. På
Animal Protection Networks hemsida kan du också läsa mer om denna vidriga hantering.
Det är skrämmande och otäck läsning. Hur ska man kunna förhindra att detta får fortsätta? Man känner sig maktlös, men något måste man ju kunna göra. Först och främst är det viktigt att noga se till att man inte köper skinnprodukter som kommer från katter eller hundar. Men man kan även påverka genom att engagera sig i något av de Kina-projekt som Animal Protection Network arbetar med. Även genom att stödja Djurens Rätt kan man vara med och påverka.
